Recension: Nocte - Courtney Cole

Titel: Nocte
Författare: Courtney Cole
Serie: The Nocte Trilogy #1
Utgiven: 2014
Förlag: Lakehouse Press
Antal sidor: 318
Första meningen: "Outside, a starless night sky yawns far and wide against a full moon that creates shadows."

My name is Calla Price. I'm eighteen years old, and I'm one half of a whole. My other half- my twin brother, my Finn- is crazy.

I love him. More than life, more than anything. And even though I'm terrified he'll suck me down with him, no one can save him but me.

I'm doing all I can to stay afloat in a sea of insanity, but I'm drowning more and more each day. So I reach out for a lifeline. Dare DuBray.

He's my savior and my anti-Christ. His arms are where I feel safe, where I'm afraid, where I belong, where I'm lost. He will heal me, break me, love me and hate me.

He has the power to destroy me. Maybe that's ok. Because I can't seem to save Finn and love Dare without everyone getting hurt.

Why? Because of a secret.
A secret I'm so busy trying to figure out, that I never see it coming.
You won't either.

Wow! den här boken alltså...
Jag har medvetet väntat med att läsa Nocte tills jag fått tid att ge den min fulla uppmärksamhet. Efter att ha läst synopsisen och författarens egna ord om den (som kan läsas här) hade jag förberett mig på att det skulle vara en väldigt mörk, skruvad och "svår" berättelse som skulle kräva en del av mig som läsare. Jag blev därför ganska förvånad över hur lättläst den var, jag sögs in i handlingen på en gång och sidorna flög fram - den var nästan omöjlig att lägga ifrån sig. Känslan infann sig redan på de första sidorna, det var en sån där krypande mystisk stämning över både miljöer och karaktärer och den där hemligheten, som kretsar kring Finn, Calla och Dare, höll på att göra mig smått tokig, jag hann ha flera teorier innan upplösningen kom i slutet av boken och nej, jag var inte riktigt beredd och blev lite mind blown faktiskt.

Det är nästan omöjligt att berätta något om handlingen utan att spoila men jag kan säga att ibland kommer man över böcker där man blir ganska fascinerad över hur författaren ens kommer på idén till handlingen och Nocte är en sådan bok. Den kan dessutom inte ha varit särskilt lätt att skriva då den b.la. innehåller en del latin och Finns kapitel skrivs ur perspektiv från en människa som är svårt psykisk sjuk.
Jag rekommenderar Nocte till alla som vill läsa en bok som får igång tankarna, där man får gissa ända till slutet och där man verkligen sugs in i handlingen. Jag tror även den passar de som vanligtvis inte brukar läsa den här genren så jag hoppas ingen struntar i den bara på grund av det.
Jag måste även nämna att handlingen inte har något med religion att göra, om nu någon skulle ha hakat upp sig på att "anti-Christ" och "Saint Michael" nämns i synopsisen och boktrailern och känna sig tveksam över det.

"Serva me, serva bo te. Save me, and I will save you."